Syftet med denna studie var att studera hur personal på gruppbostad upplever brukarnas sexuella behov och relationer. För att belysa syftet tog vi hjälp av frågeställningar som hur diskuterar/informerar personal om sexualitet med brukarna? Och hur ser personalgruppernas syn ut gällande brukarnas sexuella behov och relationer? Under vår studie har vi undersökt hur personalen har bemött och besvarat brukarnas behov och frågor om deras sexuella behov och relationer. Ämnet människor med utvecklingsstörning och deras sexualitet är ett tabubelagt område som behöver lyftas fram och se sexualiteten som en del av människans liv oavsett handikapp eller inte. Personalgruppen har en betydelsefull roll för brukarna i deras vardag och därför bör de ha brukarnas intresse i fokus för att undvika passivisering.

Syftet med studien är att undersöka hur personer som köper sexuella tjänster beskriver och söker förståelse för sina handlingsmönster. Fokus ligger på personernas intima relationer och praktiska vardag. Datainsamlingen har skett i form av nio semistrukturerade intervjuer med män som både köper sexuella tjänster och lever i en parrelation. En kvalitativ metod har använts med en poststrukturalistisk forskningsansats. De teoretiska ramar och perspektiv som empirin har analyserats utifrån grundar sig på modernitetsteorier som omfattar olika former av kommersialisering och kommodifiering av intima relationer.

Syftet med uppsatsen var att undersöka om professionella behandlares samlade syn på ämnet unga som begår sexuella övergrepp, kan förklara varför det är svårt att få tag på behandlare eller behandlingshem för flickor som begår sexuella övergrepp. Jag har med hjälp av kvalitativa intervjuer undersökt hur professionella behandlare som arbetar med eller forskar kring unga personer som begår sexuella övergrepp, talar om de unga. Hur de professionella behandlarnas attityder, tankar och syn på kön ser ut i relation till dessa unga personer, samt mer precist försökt förstå vilken bild de professionella behandlarna har av en ung person som begår sexuella övergrepp. Hur denna agerar, vilket kön denna har, om de olika behandlingsmetoder som används i behandling av de unga beror på vilket kön den unga har. Analysen av min empiri har jag gjort med tre teoretiska begrepp som är relevanta för mitt valda ämne, identitet, relation och genus.Resultatet av studien visar på nödvändigheten av relationen mellan de unga som begår sexuella övergrepp och den professionella behandlaren.

SammanfattningDenna studie avser att undersöka ungdomars sexuella handlingsutrymme. Syftet är att studera om det sexuella handlingsutrymmet uppfattas olika när det gäller ungdomar med, respektive utan, en lindrig intellektuell funktionsnedsättning. I analysen har särskild hänsyn tagits till tre bakgrundsfaktorer; ungdomars kön, föräldrars födelseland samt föräldrars religiositet. Definitionen av det sexuella handlingsutrymmet bygger på den unges uppfattning om vårdnadshavarens restriktioner gentemot den unge inom fyra områden; restriktioner i skolan och på fritiden, begränsningar i heterosexuella föräktenskapliga relationer, begränsningar i val av framtida äktenskapspartner samt begränsningar i Sexuella relationer innan äktenskap.Studien bygger på en sekundäranalys av kvantitativt datamaterial hämtat från två tidigare studier, Schlytter m.fl. (2009) samt Davidian m.fl.

Hur kan man tala om erfarenheter från ett gränsland som inte riktigt har ett språk? Det under-söker jag i denna uppsats som är baserad på 53 berättelser som publicerats på internetsajten Prata om det. Majoriteten av berättelserna handlar om händelser som utspelade sig när berättarna var ungdomar, varför ungdomstiden är i fokus även i min uppsats. Syftet är att undersöka gråzonen mellan en negativ sexuell upplevelse och våldtäkt. Om det är möjligt att förstå detta område utifrån identitet och relationer, föreställningar kring kön samt sexuella skript har avhandlats.

Denna uppsats syfte är att beskriva och ge ökad förståelse för unga kvinnors upplevelser och erfarenheter av sexuella handlingar samt hur individen uppfattar och internaliserar normer och hur normerna och upplevelserna påverkar individens identitetsutvecklingen. Uppsatsen utgår ifrån ett socialpsykologiskt perspektiv med avstamp i symbolisk interaktionism (Mead, 1976), fenomenologi (Kvale, 1997) och socialkonstruktionism(Gergen, 1999). Den övergripande frågeställning är: På vilket sätt upplever kvinnor, i åldern 20-30 år, sexuella handlingar med sig själv och med partner/partners och hur förhåller sig dessa handlingar till varandra samt hur upplever de att genus-, kropps- och sexualitetsnormer bidrar till deras uppfattning om sig själva som individer? Teoretiker som Mead (1976), Berg (1992), Lundin (2009) och Berger och Luckmann (1979) har använts som verktyg för att förklara Självets utveckling samt socialisation. Connell (2003) och Ferguson (1980) har använts för att problematisera genus och Johansson (1999), Mead (1976) och Berger och Luckmann (1979) rör kroppen teoretiskt.

Kondomanvändning vid sexuella kontakter har en betydande roll för att hindra utbredningen av sexuellt överförbara sjukdomar. I föreliggande studie har fokus legat på att undersöka högskolestudenters attityder till kondomanvändning. För att finna svar på frågeställningarna genomfördes en enkätundersökning på den utvalda högskolan. Totalt deltog 287 studenter som besvarat enkäten vilken bestod av frågor kring kondomanvändning vid sexuellt umgänge med sin partner samt vid tillfälliga Sexuella relationer. Resultatet från enkätundersökningen har sammanställts och analyserats statistiskt.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att öka tonårsflickors kunskaper gällande sexuella trakasserier. Vi arbetade med en grupp flickor i 14-15 års ålder under 7 veckor på en skola i Skellefteå kommun. Vi delgav flickorna information gällande sexuella trakasserier, sådan information som skulle kunna öka deras kunskaper kring ämnet. Vi använde oss även av en del värderingsövningar för att flickorna själva skulle få tänka efter och reflektera över vad de står för. Till den vetenskapliga studien använde vi enkät.

Det här är en kandidatuppsats vars syfte är att undersöka gymnasieungdomars attityder till och åsikter om vad som är normen i sexuella sammanhang samt hur deras syn på olika sexuella läggningar ser ut. Ämnet som har valts för undersökning beror på författarnas egna intressen samt att vi anser att det är relevant för socialt arbete att ha kunskap om de sexuella normer som finns bland ungdomar idag. Detta för att man ska kunna bemöta dem på ett korrekt och kompetent vis. Sex stycken semistrukturerade intervjuer med gymnasieungdomar har genomförts. Sedan har en kvalitativ innehållsanalys gjorts där materialet har analyserats med hjälp av tre teorier: socialkonstruktionism, queerteori och sexuella script.

Bakgrund: Klamydia ökar bland ungdomar och unga vuxna i Sverige. Vad gäller preventivt HIV/STI-arbete riktat mot ungdomar som utförs av landsting och kommuner når detta i högre grad ut till unga kvinnor än män. Syfte och metod: En intervjustudie har genomförts under januari till juni 2006 med syfte att belysa unga mäns syn på sex, relationer och handlingsstrategier. Tre fokusgrupper genomfördes bestående av sammanlagt 14 heterosexuella högskolestuderande män, 20-29 år, rekryterade på en högskola i södra Sverige. Frågor kring platser och tillfällen att träffa nya kontakter, olika former av relationer samt säkrare sex och preventivmedel ingick i intervjuerna.

Bakgrund: Gynekologisk cancer är ett utbrett spektrum av cancersjukdomar bland kvinnor och behandlingarna har betydelse för upplevelsen av den sexuella hälsan. Den sexuella hälsan är viktig för människans totala upplevelse av hälsa. Om den sexuella hälsan upplevs otillfredsställande kan ett lidande uppstå. Syfte: Syftet är att beskriva kvinnors upplevelse av sexuell hälsa vid gynekologisk cancer. Metod: En litteraturöversikt över tolv kvalitativa artiklar har genomförts.

I och med debatten om huruvida äktenskap för homosexuella ska bli en verklighet i dagens samhälle har frågan om sexuell läggning kommit att bli central. Ofta handlar det om människor med en religiös grunduppfattning som debatterar om rätt och fel, naturlig och onaturlig sexualitet. Ofta används nytestamentliga citat hämtade speciellt från aposteln Paulus, men frågan är om hans syn på sexualiteten är densamma som vår? När vi närmar oss dessa texter måste vi vara medvetna om den tidens syn på sexualiteten. Detta för att vi inte ska applicera vår förförståelse av sexualitet på en text som skrivits i en annan tid.

Syftet med denna uppsats är att undersöka Sexuella relationer och mötet mellan man och kvinna i Charles Bukowskis författarskap med fokus på den självbiografiske protagonisten Henry Chinaski i romanerna Postverket och Kvinnor. I analysen undersöker uppsatsen tre aspekter av mötet mellan man och kvinna: Det initierande mötet, det fysiska mötet och vad vi kallar kärlek. Uppsatsen utgår främst från Yvonne Hirdmans genusteorier och diskuterar tabun om särhållandet mellan manligt och kvinnligt. Genom att undersöka den manliga normen samt manlig och kvinnlig sexualitet appliceras dessa sedan genom närläsning av de bägge verken.Trots att protagonisten ständigt bekräftar den manliga normen dras slutsatsen att Bukowski i sitt författarskap utmanar det sexuella maktsystemet. Han visar på kvinnliga karaktärer som tar för sig och initierar till Sexuella relationer i en tid där deras sexualitet fortfarande var tabubelagd..

Sexuella beteendeproblem hos barn är ett relativt outforskat område i Sverige. I denna studie undersöker vi kring fenomenet hos barn i åldern sex till tolv år och vilka insatser som finns att tillgå för dessa barn och deras familjer i Sverige. Vi vill även få mer kunskap om hur könsfördelningen ser ut hos barn med sexuella beteendeproblem. För att få svar på våra frågeställningar har vi valt att göra en kvalitativ studie som innefattar sex intervjuer med tjänstemän som alla möter barn med sexuella beteendeproblem i sitt yrke. Denna studies resultat visar att sexuella beteendeproblem finns hos både pojkar och flickor och att det både finns likheter och skillnader i hur detta yttrar sig. Vidare visar studien att de befintliga riskfaktorerna för att utveckla sexuella beteendeproblem på många sätt sammanfaller med de riskfaktorer som finns för att utveckla generellt normbrytande beteende.

Syftet med den aktuella studien var att genom en forskningsöversikt beskriva arbetsterapeutiska interventioner vid sexuella aktivitetsproblem. Litteratursökningen genomfördes i databaser och genom manuell sökning. Tio artiklar uppfyllde inklusionskriterierna och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med ICF (International Classicfication of Functioning, Disability and Health) som analysredskap utifrån kategorierna: aktivitet, delaktighet och omgivningsfaktorer. Resultatet visade på möjliga arbetsterapeutiska interventioner vid sexuella aktivitetsproblem. Interventionerna kan bland annat innebära anpassning av den fysiska omgivningen, förslag på olika hjälpmedel eller alternativa tekniker för att underlätta genomförandet vid sexuella aktiviteter.